Tips och verktyg för att hantera trotsåldern på bästa sätt…
Trots kommer och går under barnets utveckling, det brukar börja med 3-års-trotsen, som tack och lov går över ganska snabbt. Men inom kort kommer den berömda 6-års-trotsen, även kallad; ”Lilla tonåren”. Sen har vi så klart 7-års-trotsen, 9-års-trostsen, 10-års-trotsen och 13-års-trotsen. Oavsett vilken ålder ditt barn befinner sig i så hoppas vi att den här guiden till trotsåldern och hur man hanterar den kan hjälpa dig i vardagen.
Vad är trotsåldern?
Trotsåldern är en tid i barns utveckling då de börjar visa sina egna åsikter och vilja. Det är en viktig del av deras mognadsprocess och innebär att de börjar lära sig att sätta gränser för sig själva och att fatta egna beslut. Trots är ett vanligt beteende under trotsåldern och kan visa sig på olika sätt, till exempel genom att barnet vägrar att göra det man ber dem om, säger nej till förslag eller protesterar mot regler.
I grund och botten handlar trotsåldern om att barnet långsamt börjar forma sin egen identitet, vilket kan vara omtumlade för både barn och föräldrar.
Det är lätt att som förälder börja tvivla på sig själv, och sin uppfostringsteknik, men oroa dig inte, många studier har gjorts på ämnet (bland annat denna av National Library of Medicine) och trots hos barn är mer eller mindre oundvikligt, så det är inte dig som förälder det är fel på.
Trots är inte ett problem
Det är viktigt att komma ihåg att trots inte är ett problem i sig, utan ett tecken på att barnet utvecklas och lär sig att sätta gränser. Det är därför viktigt att hantera trots på ett konstruktivt sätt. Nedanför är våra 6 bästa tips för att hantera trots hos barn.
6 sätt att hantera trots hos barn
- Var tydlig med dina förväntningar – Det är viktigt att barnet vet vad som förväntas av dem och varför, detta minimerar risken för att de ”sparkar bakut”.
- Ge alternativ – Ibland kan barnet känna sig instängt och motarbetat om det känner att det inte har något val. Ge dem alternativ och låt dem välja mellan dem, även om utkomsten av dessa val kanske är densamma. T.ex. ”Vill du ha rosa eller gröna byxor på dagis idag?” resultatet blir att barnet klär på sig, och vilken färg det har på byxorna spelar ju så klart ingen roll.
- Lyssna på barnet – Det är viktigt att ta barnets perspektiv på allvar och förstå varför det protesterar eller vägrar att göra något. Ställ frågor och visa tydligt att du lyssnar.
- Var konsekvent – Det är viktigt att vara konsekvent i hur man hanterar trots och att följa igenom med det man säger.
- Belöna önskvärt beteende – Det är viktigt att belöna barnet när det uppför sig på ett önskvärt sätt och att ge feedback på det positiva.
- Ha tålamod – Det är lättare sagt än gjort och trotsåldern kan vara rejält utmanande, men det är viktigt att vara tålmodig och förstå att det är en naturlig del av barnets utveckling.
Här nedan går vi in i detalj på varje punkt, och ger konkreta tips på hur du kan jobba med att t.ex. ge alternativ, vara tålmodig och visa att du lyssnar på barnet.
1: Hantera förväntningar
Att sätta tydliga och realistiska förväntningar på ditt barn är ett kritiskt första steg i god kommunikation, oavsett om det gäller trots eller inte. Barn (och 99% av alla vuxna) avskyr otydlighet, vi vill alla veta vad som förväntas av oss, så vi kan veta om vi ”gör rätt” eller inte, det gäller lika mycket på jobbet och i skolan som när man hälsar på hos farmor eller leker med andra barn i lekparken.
Här är några grundläggande saker att tänka på som kan hjälpa dig hantera förväntningar och kommunicera mer tydligt med ditt barn, och på så sätt undvika trots, oavsett om det handlar om 3-års-trots eller 6-års-trots.
- Var specifik – Var tydlig med vad du förväntar dig att barnet ska göra och varför. T ex ”Jag förväntar mig att du plockar upp dina leksaker nu så att vi kan gå till parken” är mer specifikt än ”plocka upp dina saker”, det skadar aldrig att vara tydlig, men otydlighet å andra sidan, det skadar nästan alltid
- Var konkret – Använd konkreta instruktioner och exempel för att göra det lättare för barnet att förstå vad du förväntar dig. Som exemplet ovan med leksakerna, förklara exakt vad det är du vill att barnet gör, men också varför det ska göra det; ”Kan du ta på dig byxorna nu, så att vi kan gå till dagis och se om vi ser några katter på vägen”, det skadar så klart inte att distrahera barnet med något kul också…
- Var positiv – Fokusera på vad du vill att barnet ska göra, snarare än vad du inte vill att det ska göra. Tänk dig själv att du skulle få en lista från din chef med saker hen vill att du INTE gör, det vore ju inte särskilt inspirerande. En lista med önskat beteende däremot, det är något man kan jobba med, något som är både konkret och positivt!
- Var förebyggande – Försök att tänka på situationer där trots kan uppstå och vara förberedd med tydliga förväntningar. Ett klassiskt exempel är läggdags, försök här att undvika alla såna saker som kan skapa distraktioner i nattningsprocessen, t.ex. ljud som kan fånga barnet uppmärksamhet eller att sakerna barnet behöver inte är där de ska. Förbered dig några minuter innan läggningen börjar, så kan du undvika många av problemen som kan utlösa trots.
- Var konsekvent – Var konsekvent i dina förväntningar och följ igenom med det du säger. Det hjälper barnet att förstå vad som förväntas av dem.
- Var öppen för feedback – Var öppen för feedback från barnet och var beredd att justera dina förväntningar om det visar sig att de inte är realistiska eller lämpliga. Vi säger inte barn ska bestämma lika mycket som vuxna hemma, verkligen inte, men det kan göra underverk när barn känner att de blir lyssnade på och att deras åsikt räknas.
- Var föredömlig – Var ett föredöme och visa att du följer de regler du vill att barnet ska följa, ingen gillar en hycklare och barn har ett sjätte sinne för att snappa upp allt sånt där. Detta genomsyrar hela det här avsnittet, att hantera förväntningar, om du öppet bryter mot de regler du vill att barnet ska följa så är du varken tydlig, föredömlig, positiv eller förebyggande.
Det är också nyttigt att diskutera förväntningar med ditt barn, och att ge barnet möjlighet att bidra till att skapa regler och förväntningar (med måtta så klart), det kan hjälpa till att skapa en känsla av delaktighet och ansvarstagande, vilket kan minimera problemen under trosåldern.
Det är också viktigt att förklara varför vissa förväntningar finns, så att barnet förstår syftet med dem. Genom att vara tydlig med dina förväntningar och arbeta tillsammans med ditt barn, kan du hjälpa dem att förstå vad som förväntas av dem och bidra till att hantera trotsen på ett konstruktivt sätt.
2: Ge barn alternativ
Att ge barn alternativ kan vara både fantastiskt effektivt och oerhört problematiskt, helt beroende på hur man gör det.
Konceptet med alternativ är bra och det kan verkligen få dem att känna sig delaktiga och ge dem en möjlighet att uttrycka sin vilja. Det kan också hjälpa till att minska trotsen eftersom barnet känner att det har någon form av kontroll över situationen. Men om du ger fel sorts alternativ, och i fel lägen, då håller du på att bygga ett enormt problem.
Rätt vs fel sorts alternativ
Innan vi går in på konkreta tips på hur du kan jobba med alternativ så vill jag bara förtydliga vad vi menar med rätt vs fel alternativ. Det du vill göra är att erbjuda alternativ som leder till mindre problem, mindre arbete och mindre friktion. Du vill t.ex. fråga barnet om det vill ha de gröna eller rosa byxorna, du vill inte fråga barnet om hen vill klä på sig eller inte. Att inte klä på sig är inte ett alternativ, så den fråga ska aldrig ställas. Du vill på samma sätt inte fråga barnet om det vill ha köttbullar eller lasagne till middag om det är lasagne som är planerat för hela familjen, du kan däremot fråga om barnet vill skära gurkan eller paprikan som ska serveras till lasagnen. Du vill get barnet alternativ som leder till samma utfall, inte olika utfall.
Här är några exempel på hur man kan ge barnet alternativ beroende på deras ålder:
För småbarn (1-3 år):
I den här åldern passar det utmärkt att ge alternativ kopplade till mat och dryck, t.ex. ”Vill du ha mjölk eller juice att dricka?”. När det kommer till riktigt små barn så kan du använda bilder eller föremål för att visa alternativen, så att barnet kan se vad som finns att välja mellan.
För förskolebarn (3-5 år):
Här börjar barnet bli så pass medvetet att du tjänar på att begränsa antalet alternativ, för att barnet inte ska hamna i ”choice paralysis”, ge maximalt två eller tre olika alternativ. Passande saker att låta barnet besluta om är: tillbehör till maten, dryck till maten, val av kläder, vilken ordning ni ska göra vardagliga saker, vilken väg ni ska gå till förskolan etc.
För skolbarn (5-12 år):
I den här åldern kan du börja ge mer komplicerade alternativ, och när du gör det så bör du också ge barnet en del betänktetid, så att det har tid att fundera över de olika valen och vad de innebär. Det är också nyttigt att låta barnet få känna av konsekvenserna av sina val och hjälp dem att lära av det, t.ex. kan det vara att välja mellan två roliga aktiviteter att göra på helgen eller vilka kläder ni ska köpa till barnet.
För tonåringar (12-18 år):
I den här åldern handlar det mycket om att hjälpa barnet att utveckla sin förmåga att fatta beslut, inte bara presentera dem med vatten eller mjölk till middagen.
Låt barnet få hjälp att formulera olika alternativ, så att det känner sig mer delaktigt i processen och uppmuntra dem att fatta sina egna beslut och respektera deras val, så länge det inte skadar dem eller andra. Men det är också viktigt att låt barnet få känna av konsekvenserna av sina val och hjälp dem att lära sig av det. Kombinationen av att barnet känner sig delaktigt och i kontroll över sitt liv (inom rimliga gränser) och en möjligheten att lära sig av konsekvenserna av barnets val är ett effektivt sätt att minimera utbrott och frustration under trotsåldern.
3: Lyssna på barnet
Trots kan ofta triggas av att barnet känner sig missförstått eller inte lyssnat på, så att vara lyhörd och aktivt lyssna på ditt barn kan vara ett effektivt sätt att förebygga ett utbrott.
Här är några tips på hur du tydligt kan få ditt barn att känna sig lyssnat på:
- Var närvarande – Var närvarande och ge barnet din fulla uppmärksamhet när det pratar med dig, titta inte på telefonen och säg ”mmm va fint”.
- Fråga öppna frågor – Ställ öppna frågor som gör det lättare för barnet att uttrycka sina känslor och perspektiv.
- Reflektera – Reflektera över vad barnet säger och ge feedback på det du hör, det gör det tydligt att du lyssnat och inte bara svarar på rutin.
- Visa empati – Visa barnet att du förstår och känner med det genom att använda uttryck som ”Jag förstår att det måste vara svårt för dig” eller ”Jag kan se att det här är viktigt för dig”.
- Var ödmjuk – Var ödmjuk och erkänn att du inte alltid har rätt eller förstår allt.
- Ge feedback – Ge feedback på barnets beteende och visa att du har förstått och uppskattat barnets perspektiv.
- Var en god förebild – Visa barnet att det är viktigt att lyssna och förstå andras perspektiv genom att vara en god förebild och visa det i dina egna relationer.
Barn kan ha svårt att uttrycka sina känslor och perspektiv, så det är viktigt att vara tålmodig och ge barnet tid och utrymme att uttrycka sig. Genom att visa barnet att man lyssnar på dem och förstår deras perspektiv, kan man skapa en känsla av förtroende och öka barnets självkänsla. Det kan också hjälpa till att minska trotsen eftersom barnet känner att dess åsikter och känslor tas på allvar.
4: Att vara konsekvent
Att vara konsekvent som förälder är viktigt för att hjälpa barnet att förstå vad som förväntas av dem och för att skapa en trygg och förutsägbar miljö. Här är några tips för att vara konsekvent och försöka bli mer konsekvent som förälder:
- Var tydlig med dina regler och förväntningar – Var tydlig med vad som är acceptabelt och oacceptabelt beteende och följ igenom med det du säger.
- Var konsekvent i ditt beteende – Håll dig till det du säger, oavsett om det är i en stressig eller svår situation.
- Var förebyggande – Försök att tänka på situationer där trots kan uppstå och vara förberedd med tydliga regler och förväntningar.
- Var flexibel – Var beredd att justera dina regler och förväntningar om det visar sig att de inte är lämpliga eller realistiska. Men här är det viktigt att vara ödmjuk och öppen mot ditt barn, och erkänna att du hade orealistiska förväntningar och att du kommer att ändra vad som bestämts innan, annars riskerar du att vara inkonsekvent, vilket kommer förvirra ditt barn.
- Var konsekvent i dina belöningar och konsekvenser – Belöna önskvärt beteende och följ igenom med konsekvenser för oönskat beteende, och gör det likadant varje gång, så ditt barn bättre vet vad det kan förvänta sig.
- Var öppen för feedback – Var öppen för feedback från barnet och andra föräldrar och var beredd att förändra ditt beteende om det visar sig att det inte är konsekvent.
- Var föredömlig – Visa att du gör det du förväntar dig av ditt barn, föregå med gott exempel.
- Prioritera dig själv – Glöm inte att ta hand om din egen hälsa och välbefinnande. Det kan inkludera att sova, äta bra, träna och ha tid för dig själv. Föräldraskap kan liknas vid syrgasmasken på flygplan, sätt alltid på din egen mask innan du hjälper någon annan. Om du inte tar hand om din egen hälsa välbefinnande så kommer du inte ha energi och kapacitet att hjälpa ditt barn. Tänk på det.
- Var tålmodig med dig själv – Ingen är perfekt och det kan ta tid att bli mer konsekvent som förälder. Var tålmodig med dig själv och fortsätt att arbeta på att bli mer konsekvent.
Att vara konsekvent är inte alltid lätt, men det är viktigt för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för barnet. Genom att vara konsekvent i dina regler, förväntningar, belöningar och konsekvenser kan du hjälpa barnet att förstå vad som förväntas av dem och på så sätt minska trotsen. Att vara konsekvent är också ett sätt att visa barnet att man är pålitlig och att man tar ansvar för sina handlingar.
5: Belöningar
Belöningar är ett erkänt och väl beprövat sätt att uppmuntra önskvärt beteende hos barn.
Alla barn, oavsett ålder, responderar väl på positiva uttryck som ”Bra jobbat!” eller ”Jag är stolt över dig!” och de flesta svarar även väl på fysiska uttryck som kramar, klappar, leenden eller pussar, särskilt om de två kombineras.
Här nedan är ytterligare några tips på hur man kan jobba med belöningar för önskvärt beteende, sorterat efter barnets ålder:
För småbarn (1-3 år)
- En liten present eller belöning, det behöver inte vara något stort det kan handla om en godisbit en tisdag, nya hårtofsar (som barnet ändå skulle fått) eller barnets favoritfrukt
För förskolebarn (3-5 år)
- En liten present eller belöning, som nämnt ovan så behöver det inte vara något stort, och det kan med fördel vara något som barnet kanske ändå skulle få, som nya kläder, skor eller andra saker
- Extra tid att leka med en favoritleksak/iPad eller gå ut och lek aktivt med barnet. Dedikerad tid tillsammans med barnet är en av de mest värdefulla uttrycken du kan ge på uppskattning
För skolbarn (5-12 år):
- Även här fungerar det bra med presenter, men fokusera som sagt på saker barnet kanske ändå skulle fått, eller mindre saker. Att ge allt för generösa belöningar för vardagliga saker du förväntar dig av barnet kan lätt skapa inflation, och vips så står du där med ett barn som förväntar sig en ny telefon för att det plockat ur disken…
- Extra tid att göra något de gillar, som att spela en favoritspel eller att gå ut och leka med kompisar.
- Kontanter eller låt dem spara upp till en mer kostsam belöning som en aktivitet eller en liten sak de önskar sig.
För tonåringar (12-18 år):
- Frihet och förtroende genom att låta dem göra saker själva och ge dem möjlighet att fatta sina egna beslut.
- Kontanter eller låt dem spara upp till en mer kostsam belöning som en aktivitet eller en sak de önskar sig.
- Möjlighet att göra något roligt tillsammans med vänner eller en utflykt eller bio besök.
- Komplimanger eller erkännande för deras prestationer, det kan vara i skolan, idrotten eller annat intresse. Detta kostar inget och är så klart något man ska ge sitt barn ändå, men det skadar inte att kombinera det med gott uppförande.
Det är viktigt att komma ihåg att belöningar ska vara anpassade efter barnets ålder och intressen. Belöningar ska också vara proportionerliga till det beteende som belönas, och inte vara för stora eller för små. Det är också viktigt att inte använda belöningar som ett sätt att kontrollera barnets beteende eller för att straffa barnet. Belöningar bör användas som ett verktyg för att uppmuntra önskvärt beteende och visa barnet att man uppskattar det.
På tal om belöningar så bör du även läsa vår artikel om sysslor i hemmet och när barn bör börja hjälpa till, för att få lite perspektiv på vad som kan vara rimliga belöningar i förhållande till barnets bidrag hemma.
6: Var tålmodig
Som nämnt många gånger innan så är tålamod en av de viktigaste förmågorna för att hantera och neutralisera trots hos barn, detta är lika svårt oavsett om det rör sig om 3-års-trots eller 10-års-trots.
Här är några konkreta tips på hur du kan öva upp din förmåga att vara tålmodig och undvika situationer som sliter på ditt tålamod:
- Var förberedd – Försök att förutse situationer där trots kan uppstå och vara förberedd med ett tålamodigt svar eller strategi. Att vara förberedd är något vi tjatar lite om, men det är väldigt viktigt. Många gånger kan vi bli arga och irriterade över att barnet ”helt plötsligt ska sätta sig på tvären”, men om vi backar tillbaka lite och reflekterar så kan vi ofta se att situationen hade kunnat undvikas om vi gjort si eller så, och du hade kunnat vara förberedd på att det skulle bli bråk och på så sätt vara bättre förberedd mentalt.
- Andas djupt – När du känner dig stressad eller provocerad, ta en djup andetag och räkna till tio innan du reagerar. Detta kan låta banalt men det är mer effektivt än man kan tro.
- Låt det passera – Försök att inte bli för upprörd över mindre incidenter, släpp det istället för att göra en stor grej av det. Att bli arg tär både på dig och barnet.
- Var realistisk – Var medveten om att trots är en normal del av barnets utveckling och försök att inte sätta för höga förväntningar på barnet.
- Var flexibel – Var beredd att justera dina regler och förväntningar om det visar sig att de inte är lämpliga eller realistiska. Att vara medveten om detta gör dig bättre förberedd på vad som kommer att krävas av dig, på så sätt kan du hantera det bättre.
- Prioritera dig själv – Glöm inte att ta hand om din egen hälsa och välbefinnande. Kom ihåg att tålamod är som en muskel, den blir trött om den måste anstränga sig hela tiden, det betyder att du behöver tid att återhämta dig.
Det är viktigt att komma ihåg att tålamod är en förmåga som kan tränas och utvecklas med tiden. Genom att öva på att hålla dig lugn och tålmodig i svåra situationer med dina barn, kan du hjälpa till att skapa en mer positiv och konstruktiv miljö för barnet och för din relation med dem.
Tips för att dela på bördan under trotsåldern
Att dela bördan med den andra föräldern är kritiskt för att undvika utmattning. Delar ni på bördan så skapar det en jämnare fördelning av ansvar och tid för varje förälder, vilket ger er tid att återhämta er. Här är några tips för att på bästa sätt dela bördan med den andra föräldern:
- Ha öppen kommunikation – Diskutera regelbundet hur ni ska dela ansvaret och vad var och en känner sig bekväm med att ta på sig. Var öppen för feedback och var beredd att justera er plan om det behövs.
- Skapa en förälderschema – Gör ett schema som visar vem som är ansvarig för vad och när. Det kan inkludera allt från matlagning till badning, läxläsning till att gå till sängs.
- Dela på viktiga beslut – Båda föräldrarna bör vara involverade i viktiga beslut som rör barnen, som skolval, medicinska beslut och disciplinfrågor.
- Var flexibla – Var beredda att justera schemat och ansvaret beroende på vad som krävs i situationen.
- Prioritera tid tillsammans – Var noga med att skapa tid för varandra som en familj och för att ha kvalitetstid med varje barn enskilt. Alla mår bättre om ni har det harmoniskt i familjen, alla behöver ha en fin relation till varandra för att minimera friktion och bråk mellan er.
Att uppfostra barn är en gemensam börda och att det inte är en enskild person som bär ansvaret. Genom att skapa en jämn fördelning av ansvar och tid kan man hjälpa till att skapa en mer positiv och harmonisk miljö för barnen och för relationen mellan föräldrarna.
Det är också viktigt att vara flexibel och anpassa sig efter vad som krävs i varje situation, och att vara öppen för förändringar och justeringar i schemat och ansvaret. Att ha öppen kommunikation och vara lyhörda för varandras behov och önskemål är också avgörande för att skapa en bra balans och en bra relation som förälder.
Vad tycker du är jobbigast under trotsåldern?
Sammanfattningsvis om trotsåldern
Varje barn är unikt och att det finns inget one-size-fits-all sätt att hantera trots, men det finns en hel del saker som är allmänt effektiva för att minimera friktion och skapa en lugn och trygg miljö. Viktigast av allt är att försöka förstå barnet och dess beteende och att använda en kombination av olika metoder för att hantera trotsen på ett konstruktivt sätt.
Det är också viktigt att komma ihåg att trots inte är ett tecken på dåligt uppförande eller att barnet är svårt att hantera, utan snarare ett tecken på att barnet utvecklas och lär sig att sätta gränser för sig självt. Genom att hantera trotsåldern på ett konstruktivt sätt kan man hjälpa barnet att utvecklas och lära sig viktiga sociala och emotionella färdigheter.
Sammanfattningsvis så är trotsåldern är en naturlig del av barns utveckling där de börjar visa sina egna åsikter och vilja. Det är viktigt att hantera trots på ett konstruktivt sätt, vara tydlig med förväntningar, ge alternativ, lyssna på barnet, vara konsekvent, belöna önskvärt beteende och vara tålmodig. Och föräldrar ska också ta hand om sig själva och ha ett bra stödsystem för att kunna hantera stressen och frustrationen relaterad till trotsåldern.
Lycka till, och kom ihåg att kommunicera med din partner, det gör allting mycket lättare!